Johannes Gehlin

Juridik- och affärsbloggen

Johannes Gehlin är advokat och jobbar på Advokatfirman Glimstedt.

Behörighet att företräda en apa - finns det?

Norrköping Möjligen är det flera med mig som har missat den rättighetstvist som pågått i USA mellan å ena sidan en natufotograf, David Slater, och å andra sidan den amerikanska djurrättsorganisationen PETA gällande apan Narutos selfiebilder. Jag hade själv inte noterat den närmare innan jag stötte på en artikel rörande en överenskommelse som träffades i September.

Tvisten grundade sig i korthet på att David Slater hade rest till Indonesien och satt upp sin fotoutrustning i landets djungel. Ett antal selfiebilder togs då av några makakapor, bilder som David Slater distribuerade som sina egna. PETA stämde då David Slater för att han felaktigt hanterat bilderna eftersom han, enligt PETA, inte ägde de immateriella rättigheterna. PETA menade att dessa rättigheter innehades av de apor som tagit fotona, däribland en makakapa som PETA döpt till Naruto.

En mängd frågor dök upp i mitt huvud men den som framförallt fick fäste (till följd av en vid tillfället något yrkesinriktad sinnesstämning) var frågan om hur PETA skaffade sig rätt att företräda Naruto. Som någons ombud eller företrädare måste man kunna visa att den man representerar medgett att man vidtar åtgärder på dennes vägnar. Som klipsk advokat var jag rätt säker på att Naruto inte undertecknat en domstolsfullmakt åt PETA och efter lite efterforskning visade det sig att PETA stödde sin rätt att företräda Naruto på en regel som i USA kallas next friend principen. Denna går i korthet ut på att om en person inte kan föra talan, till följd av exempelvis sjukdom, så kan en släkting eller annan närstående föra dennes talan utan närmare dokumentation kring denna rätt. Tvisten mellan PETA och David Slater pågår alltjämt i vissa delar även om en ekonomisk överenskommelse träffades i September.

Någon motsvarighet till next friendprincipen finns inte i Sverige utan istället är det tydligt reglerat vilka som får göra vad i antingen skriven lag, fullmakt och andra behörighetsdokument. Exempelvis har en VD enligt aktiebolagslagen rätt att företräda aktuellt aktiebolag och som rättegångsombud har man som regel en skriftlig fullmakt genom vilken man kan företräda en part i domstol. Behörighet, dvs. rätten att företräda någon, innebär dock inte en fullständig rätt att vidta vilka åtgärder som helst för den man företräder. På juridiska kallas området för vad man kan göra inom sin behörighet för befogenhet. Man får inte överskrida eller underskrida de befogenheter som uppdragsgivaren har lämnat, exempelvis genom att sälja en produkt till ett lägre pris än vad säljaren sagt att denne är beredd att acceptera. Gör man det kan man riskera att ersätta uppdragsgivaren för uppkommen skada. 

Om man som uppdragsgivare inte gett tydliga anvisningar kring företrädarens befogenheter så kan det bli svårt att i efterhand ställa krav på den som agerat. En VD som inom sin behörighet enligt aktiebolagslagen beställer dyra produkter i bolagets namn (produkter som bolaget i och för sig har behov av men dock inte till det priset) kan hävda att han inte ska betala skadan som uppstått då han inte varit medveten om exakt var gränsen för hans befogenhet, dvs. till vilket pris han får köpa produkterna, går.

Befogenheten begränsas ofta genom tillägg till behörighetshandlingarna. En fullmakt kan kompletteras med en tydligare instruktion om vad företrädaren eller ombudet får göra (exempelvis genom epost) eller så är fullmakten såpass detaljrik att även befogenheten framgår av denna. I aktiebolag har man ofta VD-instruktion, attestrutiner och arbetsbeskrivningar på pränt för att kontrollera så att olika personer arbetar på rätt sätt. Som privatperson är det oftast inga problem att lämna fullmakt till någon annan då dessa ofta lämnas till någon närstående som är medveten om vilka befogenheter fullmakten medför.

Det kan vara värt att se över behörighets- och befogenhetsdokumenten i såväl bolag som privatliv. Ett bolaget kan genom en tydlig VD-instruktion och en konkret arbetsordning för styrelsen undvika flera framtida fallgropar och tvister. Om inte annat så medför det en effektivare styrning av bolaget. Som privatperson kan det vara värt att fundera över vem som blir ens företrädare om man inte kan hantera sin ekonomi eller sin egen person. Vad gäller det senare så finns det sedan i somras en lag om framtidsfullmakter som ger privatpersoner möjlighet att skriva en fullmakt som träder i kraft vid ett senare tillfälle, exempelvis vid allvarlig sjukdom eller olycka.

Vilka befogenheter menade sig då PETA ha när de träffade en överenskommelse på Narutos vägnar? Det har jag inte undersökt närmare, om ni stöter på information i denna del så är ni mer än välkomna att meddela mig det.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Advokatens tystnadsplikt – vem törs du anförtro dina hemligheter

Linköping Att vända sig till en advokat när frågor uppstår innebär att man får ett lagstadgat skydd för de uppgifter man lämnar i samband med rådgivningen. Nybliven Advokat Kristina Sundström berör ämnet.

 

I anledning av att jag i torsdags antogs som ledamot av Sveriges Advokatsamfund och nu får använda den skyddade titeln advokat så har vi idag ett inlägg om advokatens tystnadsplikt.

Under den senaste åren har flera juridiska ombud – särskilt i USA – ”talat ut” i pressen om de uppdrag som de haft för välkända klienter. Mest omskrivet är kanske turerna kring USAs president Donald Trumps tidigare ombud Michael Cohen som berättat om vilka uppdrag han utfört för Trump.

En företagare som i det dagliga arbetet har löpande kontakt med en advokat skulle kanske kunna känna oro för att advokaten skulle få föra vidare till media, åläggas att vittna eller lämna ut handlingar avseende det som anförtrotts advokaten. Så som de flesta känner till är det en väsentlig förutsättning för att klienter ska kunna anförtro sig åt sin advokat att advokaten har tystnadsplikt. Med undantag för eventuella konflikter mellan advokaten och klienten så finns det enligt huvudregel endast två undantag då advokaten får bryta tystnadsplikten – antingen om klienten samtycker till att advokaten får lämna uppgifter vidare, eller om det föreligger en laglig skyldighet för advokaten att lämna information.

För den advokat som biträder klienter i affärsrättliga frågor finns det utan klientens uttryckliga samtycke väldigt få tillfällen då denne kan tvingas lämna information vidare. Skyldigheter enligt lag att lämna information vidare finns i olika lagar. Ett exempel på när en advokat skulle kunna åläggas att vittna eller lämna ifrån sig handlingar i ett rättsligt förfarande är om det avser ett brott som det inte är föreskrivet lindrigare straff än två års fängelse. Försvarsadvokater är aldrig skyldiga att vittna. Lite generellt går det nog att uttrycka att för en företagare, som inte utövar någon form av högriskverksamhet, så är det brott som möjligen kvalificerar för att en advokat skulle tvingas bryta av tystnadsplikten och vittna i samband med affärsrättslig rådgivning grov mened.

Sedan 2017 kan det vid misstankar om penningtvätt finnas skyldigheter för advokater att underrätta myndigheter eller lämna information. Vid rapportering av klient i anledning av penningtvätt är advokaten skyldig att omedelbart frånträda uppdraget. Emellertid är en advokat aldrig skyldig att lämna uppgifter som advokaten fått i samband med ett rättsligt förfarande eller vid bedömning av en klientens rättsliga situation.

Sammantaget så kan den företagare som anlitar advokatbyrå fortsätta att lugnt anförtro advokaten sitt nästa drag och förlita sig på att informationen stannar där.

Trevlig sommar önskar jag er alla!

Kristina Sundström

Den betalande sambon

Linköping Kristina Sundström skriver om samboförhållande och ett nytt rättsfall på området. Om du har frågor om reglerna för ett samboförhållande når du Kristina här https://www.glimstedt.se/medarbetare/kristina-sundstrom

 

För sambos där den ena sambon har eget eller är delägare i småföretag, stora tillgångar eller det föreligger avsevärda inkomstskillnader kan det finnas skäl att göra aktiva val kring den gemensamma ekonomin för att undvika överraskningar vid en separation eller dödsfall.

Många väljer att leva som sambos istället för som gifta. Vi har i Sverige särskild lagstiftning som tillämpas på personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll, sambolagen. Lagstiftningen är endast tillämplig på sambors gemensamma bostad och bohag om egendomen förvärvats för gemensam användning.

Den tvist som följde efter författaren Stieg Larssons död har gjort alla sambor påminda om att utöver gemensam bostad och bohag så ärver inte sambor varandra. I relationer där t.ex. den ena sambon driver eget eller är delägare i småföretag så bör samborna ta aktiv ställning till egendomsrättsliga frågor som är kopplade till företaget.

Eget företag kan kräva omfattande arbetsinsatser, medföra betydande ekonomiska risker och utgöra en väsentlig tillgång, vilka i ett samboförhållande alltså endast tillräknas den sambo som äger företaget. Dessa förhållanden är kanske något som framförallt den sambo som inte är ägare i företaget ska var uppmärksam på.

Emellertid bör även den som har eget eller är delägare i småföretag i en samborelation beakta att det endast är gemensamt förvärvad bostad och bohag som omfattas av sambolagen. Särskilt om denne flyttar in i den andre sambons tidigare bostad. Högsta domstolen (HD) har i ett avgörande som kallas ”den betalande sambon” nu i februari 2019 förtydligat att investeringar som den inflyttande sambon gjort i den andres bostad ska inte betalas tillbaka om paret separerar, inte ens om separationen sker kort efter investeringen. 

I rättsfallet hade den ena sambon flyttat in på den andre sambon fastighet och de hade levt där som sambos under cirka fem år. Under de cirka nio sista månaderna av förhållandet hade den inflyttande sambon investerat sammanlagt drygt 250 000 kr i form av bl.a. utbyggnad, braskamin, en bod och målningsarbeten. ”Den betalande sambon” hade enligt HD inte någon rätt att få tillbaka de pengar som investerats i den andre sambons bostad när samboförhållandet upphörde.

De slutsatser som kan dras av HD-fallet är att det för den inflyttande sambon kan det utan uttryckliga överenskommelser samborna emellan finnas skäl att vara försiktig med att investera i den gemensamma bostaden om bostaden ursprungligen tillhör den andre sambon. Skälet behöver inte endast vara en möjlig separation utan att vid mer omfattande investeringar så konsumeras tillgångar som inte senare kan tillfalla den inflyttande sambons arvingar.

Hemlighetsmakeri och företagsspioneri

Norrköping Inför juletid så är det väldigt mycket som ska ordnas, såväl i det privata som inom arbetet, innan man kan njuta av helgerna och det lugn (?) som då infinner sig. Det är inte ovanligt att nya idéer uppstår under perioder då man får tid över till eftertanke, idéer som kan leda till att man förverkligar en dröm om att starta eget eller utvecklar den verksamhet som man redan är engagerad i. Det är i sådana sammanhang viktigt att se till verksamheten och vad det är man utvecklar, rör det sig om en unik idé inom ett särskilt område eller en ny strategi för etablering inom ett nytt kundsegment? Sådana uppgifter kan utgöra företagshemligheter som är värda att hantera så att man behåller rätten till desamma.

Den 1 juli 2018 infördes en ny lag gällande företagshemligheter. Sveriges tidigare lagstiftning på området gällde sedan 1990 men har nu förändrats till följd av ett EU-direktiv.

Bland de större förändringarna som infördes återfinner man bättre möjligheter för att en drabbad part ska kunna begära skadestånd samt möjligheter för att en domstol ska kunna besluta om till interimistiska (tillfälliga) vitesförbud. Det har även införts en möjlighet för domstolarna att besluta om att den som tagit handlingar som innehåller företagshemligheter ska lämna tillbaka handlingarna.

Kan man konstatera att det förekommit ett angrepp på bolagets företagshemligheter är det alltså möjligt att begära ett beslut från domstol om att dokumentationen/informationen ska återlämnas och att den som angripit företagshemligheterna förbjuds från att vidta ytterligare åtgärder med informationen. Åtgärderna innebär att man kan få ett angrepp att upphöra för att därigenom minimera sin skada. Är det dessutom så att domstol bedömer förfarandet som brottsligt kan den som begått angreppet dömas för företagsspioneri.

En annan nyhet i lagen är att man, i enlighet med vad som angetts i EU-direktivet, definierar vad ett angrepp på en företagshemlighet är. Den tidigare lagen från 1990 hade ingen sådan definition utan angav bara att obehöriga angrepp omfattades av lagen. Genom den nya definitionen så är det alltså enklare att bedöma om man varit utsatt för ett angrepp och då vidta åtgärder därefter. Det är även möjligt att agera proaktivt för att tillse så att man skyddar sina hemligheter.

Den nu gällande definitionen av ett angrepp på en företagshemlighet är att någon utan innehavarens samtycke

  1. bereder sig tillgång till, tillägnar sig eller på något annat sätt anskaffar företagshemligheten,
  2. utnyttjar företagshemligheten, eller
  3. röjer företagshemligheten.

 

Ett exempel på ett angrepp utan innehavarens samtycke är när en anställd tar med sig dokumentation innehållandes företagshemligheter utan arbetsgivarens samtycke. Ett annat exempel är när en motpart i ett affärsförhållande tar emot dokument som innehåller företagshemligheter och därefter utnyttjar informationen till något annat än vad innehavaren medgett.

Den avgörande frågan är om åtgärden som vidtagits enligt punkt 1-3 ovan skett med eller utan innehavarens samtycke. Är svaret ja är det inte ett angrepp, är svaret nej är det ett angrepp.

Vad som faktiskt är en företagshemlighet, och vad man då kan göra för att skydda dessa, återkommer jag till i nästa inlägg. Till dess önskar jag dig en God Jul och ett Gott Nytt år!

Hemsidan – håll koll på ditt virtuella skyltfönster

Linköping Kristina Sundström har skrivit om vikten av att hantera innehållet på hemsidan på rätt sätt. Kontakta henne gärna om ni har några följdfrågor, http://www.glimstedt.se/medarbetare/kristina-sundstrom

 

Idag är det i det närmaste ett måste för ett företag att ha en egen hemsida. Hemsidan kan i många fall vara det första intryck som en potentiell kund får av företaget. Nästan oavsett verksamhet så vill ett företag att ett besök på hemsidan ska generera någon form av aktivitet hos besökaren.

Ofta får potentiella kunder gärna anmäla sig till nyhetsbrev, ställa frågor om produkter eller t.o.m. handla i en webshoppen. I de fallen t.ex. en webshop är kopplad till en hemsida är det närmast självklart att det finns avtalsvillkor för själva köpet och även speciallagstiftning så som distansavtalslagen kan bli tillämplig.

Viktigt att tänka på är att även vid enklare interaktion med hemsidebesökare så kan det finnas krav på information. Det vanligaste är skyldigheten att upplysa om s.k. kakor (cookies) som används på sidan. Om besökaren kan ställa frågor t.ex. via formulär eller registrerar sig för ett nyhetsbrev blir den nya dataskyddsförordningen (GDPR) tillämplig, varvid den måste beaktas i hantering av besökarens uppgifter.

Närmast en förutsättning för en inbjudande hemsida är att det finns en bra balans mellan information och bilder. Bilder är – även om de inte uppnår s.k. verkshöjd – skyddade av upphovsrätt. Oavsett om bilden är tagen av en proffsfotograf på uppdrag av företaget eller är vinnarbilden i en kundtävling så måste företaget ha fått rätten att publicera bilden på hemsidan. Vid publicering på hemsidan av fotografier av personer behöver återigen den nya dataskyddsförordningen beaktas.

Hemsidan kan i sig utgöra eller innehålla en tjänst som tillgängliggör en sammanställning av information varvid ett väsentligt mått av innovation, insamling, strukturering och organisering investerats i sammanställningen. Sammanställningen kan i sig då vara skyddad av upphovsrätt. För en sådan sammanställning kan det vara lämpligt att informera besökaren på hemsidan om det och på vilket sätt det är tillåtet att utnyttja tjänsten.

Något så enkelt som en hemsida kan låta som en djungel – lugn det går att reda ut – redan nästa gång kommer ett inlägg om hantering av kakor (cookies).

Vad svarar du i telefon när det ringer? Jo, ert varumärke

Linköping Denna gång är det min kollega Kristina Sundström som skrivit ett inlägg om varumärkesfrågor. Om du har några frågor kring detta är du välkommen att kontakta henne, http://www.glimstedt.se/medarbetare/kristina-sundstrom

 

Jag som gästbloggar den här gången heter Kristina Sundström och jag började före sommaren på Advokatfirman Glimstedt. Tidigare har jag arbetat med framförallt varumärkesjuridik på en immaterialrättsbyrå i Linköping. Direkt när jag började på Glimstedt slogs jag av vikten av att snabbt lära om för att svara med den nya arbetsplatsens namn i telefon. På de flesta företag, precis som på Glimstedt, är det just med varumärket som personalen svarar i telefonen t.o.m. innan de säger sitt namn. Därmed skulle det vara mycket försåtligt om någon annan, t.ex. en nyetablerad konkurrent, skulle skaffa sig rätten till namnet.

En del bolag kan uppfatta att de har tillräckligt skydd genom sin firmaregistrering hos Bolagsverket. I skarpt läge kan tyvärr firmaskyddet uppfattas som för svagt eftersom det är begränsat till främst det exakta firmanamnet och registrerad verksamhet. Dessutom är det geografiska skyddet beroende av typen av firma. Varumärkesskyddet ger ett starkare skydd där det är registrerat och ett tydligare skydd även i förhållande till förväxlingsbara varumärken. 

Genom att etablera ett varumärkesskydd på de marknader som företaget är verksamt på så får företaget bland annat större möjligheter att hindra andra från att använda samma eller liknande kännetecken och dessutom så finns det en ”konkret” tillgång vid en framtida överlåtelse av bolaget.

För den som vill skydda sitt varumärke genom registrering finns det framförallt tre viktiga frågor att ställa sig: Vilket märke? För vad? Var? Ett varumärke kan t.ex. vara ett ord, en logotyp, en symbol för appen eller det som stansas på den tillverkade maskinen. Kanske är företaget som avsändare ett varumärke, medan andra kännetecken används för erbjudna produkter eller tjänster. En nog så viktig, men inte alltid helt enkel sak, är att specificera för vilka varor och/eller tjänster märket ska skyddas för. Slutligen återstår att bestämma rent geografiskt var skyddet ska etableras.

Företag som endast är lokalt verksamma i Sverige kan i många fall nöja sig med en svensk varumärkesregistrering, medan det för bolag som har verksamhet riktad mot ett eller flera EU-länder kan vara ett kostnadseffektivt alternativ att ansöka om EU-varumärke. Ett svenskt eller ett EU-varumärke kan sedan användas som bas för att göra en internationell registrering där ett mycket stort antal länder kan designeras.

Till skillnad från andra immateriella rättigheter finns det inget nyhetskrav för att söka varumärkesskydd – med undantag för att det redan kan finnas äldre rättigheter – så därför är det aldrig försent att ansöka om varumärkesskydd.

 

Johannes Gehlin är advokat och jobbar på Advokatfirman Glimstedt i Östergötland.